|
|
|
Ätterna Nordenskiölds Släktförening
|
|
Släktföreningen för ätterna Nordenskiöld, Nordenskjöld, Nordensköld och von Nordenskjöld
|
|
|
|
Inom släkten Nordenskiöld finns två olika brudkronor som kan användas vid bröllop.
Släktföreningens brudkrona
Denna brudkrona är ritad av slottsarkitekten Knut Nordenskjöld. Av gamla styrelseprotokoll framgår att Knut fick i uppdrag att rita en brudkrona åt släktföreningen och att styrelsen var nöjda med förslaget, men tveksamma till kostnaden. Knut bad då silversmeden Erik Fleming (1854-1954, grundade 1921 Atelier Borgila) som han var bekant med att tillverka kronan, vilket Erik gjorde till ett betydligt lägre pris än flera andra tillfrågade silversmeder. Fleming menade att kronan var så snygg att han gärna ville göra den. När styrelsen ändå tvekade, bestämde sig Knut för att stå för hela kostnaden och skänkte kronan till släktföreningen 1947.
Till kronan hör en “gästbok” som tecknas av de brudar som använder kronan, hittills 22 st. Den första i raden var Knuts svärdotter Karin Schlyter som 1947 gifte sig med Knuts son Göran i Lidingö kyrka och den senaste är Karin Malmström som 1999 gifte sig med Per Sandkull, son till Anna Nordenskjöld Sandkull på Varbergs fästning. Andra som kan nämnas är Ulla Sedström gift 1952 med Erland Nordenskiöld i Lidingö kyrka, Barbara Bülow gift 1964 med Hans Nordenskjöld i Särö Kyrka, Agneta Nordenskjöld (sondotter till Knut) gift 1971 med Crister Ankarcrona i Kungs Barkarö k yrka och Karin Lindberg gift 1986 med Stefan Nordenskjöld i Vaxholms kyrka.
Lån av brudkronan
Brudkronan förvaras på Riddarhuset som också har nyckeln till den box som den ligger i. Släktföreningens styrelseordförande har en extra nyckel som förvaras tillsammans med släktföreningens ordförandeklubba. För att få låna brudkronan ska man vara medlem i ätterna Nordenskiölds Släktförening. Kontakta först släktföreningens ordförande genom e-post: styrelsen@nordenskiold.se för en förfrågan och ett godkännande av lån. När detta finns kontaktas Riddarhusexpeditionen genom Helena Natt och Dag på Riddarhuset på telefon 08 723 39 91, e-post: helena.nattochdag@riddarhuset.se för att avtala tid för hämtning och återlämning av kronan och gästboken.
Misterhults brudkrona
Den andra brudkronan som finns inom släkten, skänktes 1894 av Ottonie Nordenskjöld till Misterhults församling. Brudkronan är i förgyllt silver med en slät kronring med påskruvade silverinfattade diamantslipade vita glasstenar, mellan vilka hänger silverfestoner. Ornamentformade ståndare fastskruvade i kronringen pryder denna. Varannan med lövornament och hängande silverinfattad dropp-formslipad glassten, varannan kröns av tre infattade slipade glasstenar. Kronan förvaras i Misterhults kyrka i ett kopparskrin med gångjärnförsett överfalsat lock och ledat mässingshandtag. På brudkronan finns följande inskription: Gåva till Misterhults församling af fru Ottonie Nordenskjöld på Fårbo år 1894.
Lån av brudkronan
Församlingen lånar gärna ut brudkronan, men vill helst diskutera bästa möjliga ”transportsätt” för att minimera risken att något skulle hända den. För att låna denna brudkrona tar man kontakt med Misterhults församlingsexpedition via misterhults.forsamling@svenskakyrkan.se
Brudkronor förr och nu
Traditionen att använda brudkrona vid bröllop börjar återigen bli modern och är mer vanlig nu än under senare hälften av 1900-talet.Vid svenska bröllop i modern tid används brudkronan inte lika ofta som förr, även om den aldrig helt har fallit ur bruk. Den symboliska innebörden har dock nästan helt försvunnit och ofta föredras mindre och behändigare kronor framför gamla tiders svulstiga och tunga. Många olika material som förutom ädla metaller genom århundranden har använts till brudkronor är t.ex. näver, trä, glas, rötter, halm, glas, myrten, människohår, pärlor, stenar, tråd, knyppling och virkning i olika material. Numera används ofta diadem, tiaror och pannsmycken istället för brudkronor. De flesta svenska kyrkorna har åtminstone en krona att låna sina brudar, Även de riktigt tunga och gamla kronorna finns kvar i många församlingar. De har ofta legat nerpackade och i många fall så gott som bortglömda i kyrkans gömmor under många årtionden, men börjar nu användas igen.
Det var inom den kristna katolska kyrkan som traditionen att bära brudkrona uppstod genom att bruden i bröllopsceremonin symboliskt liknades vid jungfru Maria som kallades ”himmelens drottning”. Därför började man under medeltiden låna ut kronor tillhörande kyrkans mariastatyer till brudar under bröllopen. På Mariaskulpturen underströk den symboliskt Marias roll som drottning men även hennes kyskhet, vilket gjorde att kronan bara fick användas vid kyska brudars första äktenskap. Att bryta mot denna regel kallades för ”kronobrott” och kunde leda till dryga böter.Under 1500-talet fick seden med brudkronor i Sverige en allt starkare och mer officiell status. Den blev ett led i Svenska kyrkans kamp att stärka det kyrkliga bröllopet i förhållande till det civila äktenskapet. Kyrklig vigsel blev i Sverige och Finland inte obligatorisk förrän med 1734 års lag.
Inom den ortodoxa kyrkan eller grekisk-katolska (bysantinska) kristenheten är ”kröningen”, där både brudgummen och bruden symboliskt kröns, en integrerad del av bröllopsceremonin. Inga äktenskapslöften utbyts och ringarna sätts på utan tillhörande ritual, vilket gör att kröningen är den viktigaste delen av ett ortodoxt bröllop. Symboliskt skall kröningen visa hur mannen och kvinnan görs till kung och drottning i sin huskyrka, alltså i deras hem, liksom Gud är kung i sin kyrka.
|
|
|
|
|
|
Ätterna Nordenskiölds Släktförening
|
|
|
|