Bärgning av skeppet Vega
Fartyget Vega som A.E. Nordenskiöld åren 1878-1880 seglade i Nordostpassagen, ligger såsom vrak utanför Grönlands västkust på cirka fyrahundra meters djup. 

Bengt Grisell, forskare vid avdelningen för skeppsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och Anders Franzén, Regalskeppet Wasas räddare vill driva bärgningen som ett projekt på KTH, med ekonomiskt stöd från andra finansiärer. En kommitté - Baltic Sea Foundation - har grundats för att ge arbetet en formell bas. Läs mer i tidningen Populärhistoria 2001.

Carl Nordenskiöld, vice ordförande i Släktföreningen ger här sina kommentarer till projektet: Jag var en tid inblandat i projektet och hade kontakter både med Grisell och Vetenskapsakademin. Projektet var Grisells, då han hade tillgång till en specialutrustad båt med sonarutrustning för att finna vrak på stora djup. Problemen var emellertid stora, då det inte fanns en finansiering av hela projektet. Det fanns möjlighet och kanske också resurser till en första undersökning utanför Grönlands västkust, men inte för att lyfta upp båten och absolut inte för att därefter ta hand om den. Bedömningen var att det skulle krävas en ny anpassad byggnad där båten kunde förvaras och betydande kostnader för konservering av båten. Under arbetets gång dök det också upp ytterligare problem som har att göra med USA:s troliga dumpning av atomavfall i området (och ett möjligt störtat flygplan från Tule-basen med atomvapenlast) som minskade Canadas och USA:S intresse av genomsökning av området. I området kalvar också stora isberg som man räknar med kan ha förstört alla lämningar av Vega på grundare vatten. Sjönk hon till ett djup på över 600 meter så klarar hon sig nog från att skadas av isbergen men är i stället mycket svår att bärga. Förhoppningsvis ligger hon på det större djupet och att vi i någon framtid har både resurser och teknik för att ta hand om båten. Nu finns den inte.Grisell säger sig ha förvärvat rätten till Vega från det Irländska rederi som ägde båten vid förlisningstidpunkten. Men ingen har ännu kollat om det är helt riktigt och om säljarna verkligen var de riktiga ägarna.Tills vidare ligger projektet på is.                       

             Pionjärisåkaren Adolf Erik Nordenskiöld 2011-12-08
Skrinnari är en tvåspråkig tidskrift för långfärdsskrinnare i Finland. De har i samband med sitt 20-årsjubileum gett ut ett festnummer med en artikel om Adolf Erik Nordenskiöld och hans legendariska skridskofärd från Finland till Sverige. Artikeln försöker klarlägga de dramatiska händelserna i januari 1859 i samband med flyktfärden. med underlag från de gamla kartor, källskrifter och grafiska kopior - med anknytning till Adolf Eriks färd - som Martti Blåfield har letat fram ur sina arkivgömmor. Ladda ned hela artikeln under fliken arkiv.

Antarktissamling 2011-12-05
Stefan Heijtz som tillsammans med Fred Goldberg arrangerade utställningen om Ottos Antarktisutställning på Postmuseet för ett par år sedan, har en fantastisk samling brev och kort sända till och från fartyget. Stefan har nu lagt ut sin samling på Novastamps hemsida där den kan laddas ner av den som är intresserad. Hela Antarktissamlingen går nu att hämta som pdf från hemsidan. Den är lite krångligt att hitta, men gå in på http://www.novastamps.com/stefan. Rulla ner en bit på sidan till ni kommer till rubriken About Me. Klicka på den och rulla ner en bit på den nya sidan så hittar ni dokumentet under rubriken The Swedish South Polar expeditión 1901-1903. Delar av den här samlingen har tidigare ingått i den artikel om Ottos expedition som ingick i Postmuseums årsskrift för 2001 (Fred Goldberg 101-120)


"Skinnarmo och Nordostpassagen - i Adolf Erik Nordenskiölds spår"  2009-08-12
Boken om den senast genomförda resan genom Nordostpassagen är skriven av Ola Skinnarmo och Johan Tell. Med upptäckar-glädje och miljöengagemang som fokus gav sig Ola Skinnarmo i juni 2009 iväg på sin hittills längsta expedition - i Adolf Erik Nordenskiölds spår genom Nordostpassagen. Ingen svensk hade lyckats genomföra denna seglats sedan "Vega" 1879 tog sig igenom världens mest svårtillgängliga vatten. I boken får vi följa Ola Skinnarmos dramatiska seglats, samtidigt som han berättar Nordenskiölds spännande historia. Vi får möta fåglar och delfiner liksom stora däggdjur som valrossar och isbjörnar, vars livsmiljö idag är hotad. Boken är fylld med storslagna fotografier, både nytagna och historiska, samt kartor, historiska teckningar och spännande tidsdokument. Boken kan beställas genom www.adlibris och kostar ca. 225 kronor.

Märkesåret 2009 
Stora omvälvningar skedde i Europa i början av 1800-talet också på våra breddgrader. Som ett resultat av krig och nya gränsdragningar blev Finland år 1809 ett autonomt storfurstendöme under den ryske tsaren. Detta innebar att över 600 år av riksgemenskap, då Sverige och Finland varit ett land, upphörde. Men de nära folkliga banden bestod och samarbetet mellan Sverige och Finland fann nya former. 1809 blev också en startpunkt för de bägge ländernas utveckling i riktning mot dagens moderna och högt utvecklade demokratier. Idag är förhållandet mellan länderna närmare än någonsin, inte minst sedan det gemensamma inträdet i den Europeiska unionen. Regeringen har tillsatt en national-kommitté för att uppmärksamma 200-års minnet av händelserna i Sverige och Finland 1809. I kommittén finns författare, historiker, politiker och representanter för idrott, kultur och näringsliv bland andra. Kommitténs uppdrag är att sprida kunskap om händelserna 1809 och koppla dessa till dagens samhälle. En motsvarande kommitté finns i Finland. Här en länk till kommitténs hemsida där du kan läsa mer om Märkesåret

Frimärkesutgåva 2008-03-15
Den 20 oktober 2008 gavs två frimärken ut i Finland och på Grönland som ett minne av de två expeditioner som Adolf Erik Nordenskiöld gjorde till Grönland 1870 och 1833. Frimärkena kan beställas på posten i både Finland och på Grönland.

Tidningen Populär Historia 2009-11-01

Nummer 2/2009 av Populär Histora ägnar en stor del av tidningen åt Adolf Erik Nordenskiöld och hans upptäckt av Nordostpassagen.